Stress – vad du behöver det till och varför du inte ska ha det
Stress är en del av vår vardag – alla blir stressade någon gång. Det händer när vi hamnar i situationer som kräver något mer och kroppen måste mobilisera kraft och energi för detta. Energimobilisering är ganska normalt i sådana situationer. Det är först när stressen varar länge utan vila och avkoppling som kroppen och hjärnan skadas.
När vi står inför en utmaning som gäller både jobb och privatliv, kan stress få oss att fokusera och prestera bättre. Vi måste med andra ord kunna göra det där lilla extra för att bli framgångsrika.
Olika upplevelser kan vara mer eller mindre påfrestande, speciellt när du tappar dig själv och din inre balans i processen.
I allmänhet upplever många människor stress när de har för mycket att göra och överanstränger sig.
Stress är i grunden en överlevnadsinstinkt
Att bemöta stress handlar om att mobilisera energi i de situationer där kroppen behöver mer bränsle. I evolutionen har denna stressreaktion tillåtit oss att överleva i tusentals år. Tidigare har han främst hjälpt oss i de situationer där fysisk aktivitet krävdes som svar på en hotfull situation. Hjärnan och kroppen har "bestämt sig" för att bekämpa eller undkomma hotet. Därför brukar stressreaktionen benämnas flykt- eller kampsvaret. Kroppen reagerar likadant idag som den gjorde för tusentals år sedan, även om vi sällan behöver mobilisera fysiska krafter för att hantera stress.
Men om du varken kan kämpa eller fly
Ett annat sätt att reagera på stress är att "spela död". Detta program sätts igång när hjärnan avgör att faran är så stor att varken flykt eller kamp hjälper. Det är det parasympatiska nervsystemet som aktiverar och förbrukar energi. Detta leder till trötthet, yrsel, muskelsvaghet, låg puls, lågt blodtryck, svimningskänsla och magproblem. De flesta reagerar då med att isolera sig socialt, praktiskt taget försvinna och begränsa eller helt bryta sina sociala kontakter.Vi känner oss då väldigt trötta, blir förlamade inombords och blir deprimerade och håglösa.
Kronisk stress leder till mätbara förändringar i hjärnan, vilket kan förklara den tröttas kognitiva problem.
Amygdala (mandelkärnan) i hjärnan styr hur vi reagerar på förändringar i omvärlden. I stressiga situationer är det amygdala som aktiverar kroppens sympatiska nervsystem och förbereder oss för kamp eller flykt.
Långvarig stress kan leda till hjärnskador. Förändringarna i hjärnans struktur i samband med långvarig kronisk stress kan förklara varför det tar så lång tid att återhämta sig från trötthet. Nya kopplingar mellan nervceller måste återställas och det tar tid.
Vila och vila är väldigt viktigt. Kroppens behov av syre under en stressreaktion aktiveras under en kort tid. Efteråt behöver kroppen vila och återhämtning för att andra viktiga kroppsfunktioner ska få plats igen. Det är inget fel i sig med denna fantastiska totala mobilisering om vi lyckas eliminera hotet eller samla de resurser vi behöver för att så småningom återgå till en balanserad situation. Vi kan hantera perioder av stress utan att ta skada. Det är dock skadligt om stressen håller i sig länge utan att det finns tid för återhämtning, vila och sömn.