Psykodynamisk terapi eller kort sagt PDT

Psykodynamisk terapi bygger på grundläggande psykologiska antaganden. Inom ramen för PDT antas att djupa, omedvetna psykologiska processer påverkar människors mentala hälsa. Ur denna synvinkel är omedvetna medkonflikter eller förträngda upplevelser en sinrik utgångspunkt för att behandla psykiska störningar. 

Till skillnad från beteendeterapi är fokus mycket mindre på att direkt påverka patientens beteende, men på att klargöra de bakomliggande orsakerna, vilket bör resultera i en minskning av symptom.

Den terapeutiska metodiken för DBT har många likheter med psykoanalys. Dess egenskaper är terapeutens verbala aktivitet ochtransparens i proceduren så att den bättre kan förstås.Terapin fokuserar på aktuella omedvetna konflikter som utlöses av aktuella livshändelser såsom frestelser eller misslyckade situationer, som för närvarande leder till kompromisser i form av psykiska symtom.

Hanteringen av sådana konflikter, som har sitt ursprung i det förflutna, särskilt från patientens tidiga barndom, behandlas endast delvis. Emellertid används de psykoanalytiska koncepten av det dynamiska omedvetna, motstånd och liknande. Patient- och psykoterapeut arbetar målorienterat längs specifika problem. Målen och ämnena diskuteras med varandra. Det finns större insyn när det gäller terapiprocessen än när det gäller analytisk psykoterapi. Fokus ligger mer på begränsade mål såsom symptomreduktion och ligger mer i "här och nu" och inte i den detaljerade analysen av livs- och problemhistoria. 

Klienten bestämmer själv om terapins innehåll, dvs om vad man vill prata om. Det spotana berättelse är oftast början  av förändringen. Det har en läkande effekt om man kan prata om sina känslor och sitt liv på sådant sätt som hen aldrig har gjort det förrut.

Förutom beteendeterapi KBT, är PDT en av de vanligaste formerna av psykoterapi. Det används för att behandla psykiska störningar och utövas främst av legitimerade psykoterapeuter.